Strandruset…

…. gick av stapeln under gårdagskvällen. Min första löpartävling med nummerlapp någonsin! Från skolan hade vi fått ihop ett lag på ynka 3 medlemmar, dock medlemmar av mycket hög kvalité. Laget gick under namnet Manhem United. Nästa år blir vi fler!

Målet var att komma in på ca 31 min, sträckan var 5,3 km. Ytterligare ett mål var att ev kunna vara före en kollega. Det första målet avklarades m god marginal. Öppnade första km på 4.46, på tok för snabbt, men sansade mig sen och låg sedan någonstans mellan 5.10-5.30. Fick tyvärr stanna och knyta en sko. Orutinerat!!! Kollegans rygg såg jag framför mig under halva loppet, sen försvann den och korsade mållinjen ca 2 min före mig. Någon hade mörkat formen…

Nå, jag landade på drygt 27 min och är riktigt nöjd med det! Herregud, jag sprang ju hela loppet snabbare än jag brukar springa mina intervaller på…Och kul var det och det är absolut inte sista gången jag springer med nummerlapp även om jag var sjukt stum sista biten!
Även P var med och han var ca 3 min före i mål.

Vårruset i all ära, men jag måste säga att jag föredrar Strandruset! Varför ska vi sätta oss på en buss eller i bilar, bara kvinnor, för att springa 5 km? Mycket roligare att göra det alla tillsammans, gammal som ung, man eller kvinna, vid vackra, vackra Kalixälven!

Cykeltur

har vi ägnat kvällen åt. Har hört att det ska gå en väg över från Mjöträsket till Gammelgården och var lite nyfikna på att utforska den. Tog hundar, cyklar och en termos kaffe och begav oss iväg.

Härligt väder och hundarna bara älskar att få sträcka ut och däremellan stanna till och ta ett bad.

Efter en del sökande in efter diverse stickvägar som till slut ledde till snoplaner gav vi upp sökandet och begav oss hemåt. Patriks cykel kändes inte heller så pålitlig….

Kedjan la av….

och skärmen veks dubbel….

Nåja en superhärlig tur att minnas! VFF:arna fick också tillfälle att testa allt från sandväg till stickigt hygge. Med beröm godkänt!

Nöjd Qaramell

Lediga dagar

Just nu har vi fyra lediga dagar. Skönt, känns det! Inledde med att på onsdag ta ett rullskidpass och därefter ha kurs för Stövarklubben. Oj, så jag trivs med Stövarna. Jag älskar deras vänliga och okomplicerade kynne och den där humorn som ligger och lurar. Trodde att det bara var Pelle som var sådan, men det är Finnstövaren i ett nötskal. Älskar dem och det knyter sig i bröstet bara jag tänker på Pelle. Fan, vad jag saknar den hunden!!

Älskade Pelle!

Igår var vi riktigt tokigt duktiga och storstädade badrum och kök. Varenda skåp och låda. Underbart! Efter det sprang jag mitt första intervallpass. Hårt, härligt och regnigt! Kvällen spenderade vi på Musiklinjens avslutningsföreställning: Rent. Mycket duktiga!!

Varje kväll kl 21.00 får jag nu två sms. Ett där det frågas hur många min jag varit fysiskt aktiv och ett hur många min jag suttit. Alltså, tjit vad mycket man sitter!! Anledningen till att jag får dessa sms är att min klass ingår i ett forskningsprojekt via LTU och forskaren Anna-Karin Linqvist. Hon testkör nu en del av undersökningen på mig och en kollega. Inspirerande. Jag vill inte skicka in 0 min fysiskt aktiv eller över 400 min sittande igen…..

Utnyttjad

Det är allmänt känt att Qarro är en smart hund och att Heli på den punkten lämnar en del övrigt att önska. Men ibland förvånar det hur hon faktiskt utnyttjar Qarros kapacitet för egen vinning…

Har fått mig ett löppass på 6 km idag. Så jäkla skönt!! Annars är det rätt svårt att få in träning i den utsträckning jag vill just nu. Det hopar sig som alltid i maj…

Tävlingspremiären…

…är avklarad med resultatet två diskningar. Hade inte särskilt höga förväntningar inför då Qarro inte har tränat agility på hela vintern. Undrade just om hon ens skulle komma ihåg exempelvis slalom. Men det gjorde hon, vi diskade oss istället på att hon tog fler hinder än det var tänkt och det känns ändå positivt. Hon var framåt, hon hade fart, kunde hindren och framförallt utstrålade hon massor av glädje. Ringrosigt kändes det för mig och det ger som en extra taggning att nu sätta igång med tränandet. Vi hade dock inte det minsta lilla tur med vädret… Blåst och blötsnö och ruggigare än ruggigast… Bastun är på värmning och ska väl råda bot på permafrosten…

Den egna träningen har gått lite lugnare i veckan. Har känt mig lite trött och lite sträv i halsen och har tagit det lugnare. I morgon blir det dock ett crosspass tror jag… Ja i alla fall någon form av träning, för jag blir så himla mycket trevligare när jag är välrastad….

Träningsdata

Med ett tryck på Garmin connect så kan man skicka över ett träningspass direkt till bloggen. Detta är mitt andra pass rullskidor i livet. Nu rullar jag iaf ungefär lika fort som jag springer.

Untitled by sussiel78 at Garmin Connect – Details.

Haft lite kalas här idag och haft lite nära och kära här. Åt lunch och fick en massa fina presenter varav träningsjacka invigts på dagens pass.

Överraskad

Blev jag igår morse. Plötsligt smyger P iväg och kommer tillbaka med ett litet paket. Grattis på födelsedagen i förskott. Men herregud, han har blivit lika tokig som mig hinner jag tänka. Kan inte vänta till rätt dag…

Blir i chock när jag efter lite rivande ser att det är en Garmin pulsklocka. Tokiga, älskade Patrik! Att jag fick den i förskott beror på att jag troligen inte hinner träna varken onsdag el torsdag, men nu hinner jag både lära mig hur den fungerar och träna med den. Alltså, vilken underbar man!!

Har hunnit testa den under löpning och rullskidor och den funkar fint. Jag verkar dock vara hjärtlös, men efter att ha läst instruktionsboken har vi fått igång det med. Så himla kul.

Överlevde som synes mitt första rullskidpass. Jättekul och lite läskigt. Än så länge springer jag fortare än jag rullar, men det lär väl ändras får vi hoppas.

Under gårkvällen hade vi trevligt besök av Tobbe, Emma och Saga. Käkade, såg lite egengjorda filmer, planerade semestertripp och spelade spel. Tyvärr ingen seger för mig…

Bagarstugan

Igår var det dags för en dag i Bagarstugan m mor, Kalle, Patrik och Linnea. Totalt bakades det ut från 15 l. Raskt gick det, men trött av värmen blir man. Tror min mamma älskar det där, hon bakar vidare även idag.

Att vara i Bagarstugan är som att förflyttas bakåt i tiden. Här blandas inte varm och kallt vatten i samma kran, porslinet är gammalt, bakborden likaså. Skänkte många tankar till min mormorsmor som alltid var med när det begav sig. Undrar just hur länge bagarstugorna kommet att finnas kvar.

Sockiplasten…

…berör människor mycket mer än jag kunde ana. Visst räknade jag med att folk skulle kolla och fråga och att elever skulle fnissa, men inte att det skulle vara sådan uppståndelse för ett par skor med tår på. Det är ett evigt förklarande och ett evigt tafsande och för de som känner mig förstår att jag inte uppskattar det senare. Är enormt killig kring tassarna. Nå, de flesta är positiva kommentarer och skorna sprider uppenbarligen glädje. Elever är brutalt ärliga och deras kommentarer är så härliga: ”Sussie, du ser ut som en babian!” Och Ja, det är jag benägen att hålla med om.

Nå hur känns de då!? Sköna, sköna, sköna! Jag tassar fram som en liten indian och det är en härlig känsla. Lite trött i fötterna och framförallt i mittentårna. Har än så länge inte sprungit i dem, men väl haft dem hela dagar på jobbet och det funkar mer än bra. Inga skavsår heller. Jag tror jag kommer vara mycket nöjd med mitt köp och risken finns att jag inte kommer vilja stoppa ner fötterna i annat efter detta…

Idag har jag och Finskan vart på andra löppasset för året. Blev 5 km + 20 min upp och nervarvning. Jag orkar 5 km redan andra passet och det utan några problem. Skidåkningen har gett resultat och det borde jag väl förstått, men det känns ändå så roligt att jag orkar det redan nu. Vad ska jag då inte fixa om en måndad, två eller tre. Första målet är att springa 1 mil, men skynda långsamt ska jag så att inte knät börjar tjura…

Här framåt helgen ska jag visst få premiära på rullskidorna. Ser fram emot det med lite skräckblandad förtjusning…

Alltså…

….att uppdatera är inte min starkaste sida har jag märkt…. Svägerskan har dock uppmanat till att damma av och komma igång igen. Och jag ska nog banne mig gör det.

Ger mig inte på någon längre tillbakablick, men mycket skidor har det blivit. Totalt drygt 50 mil, troligen också över 60. Det är jag nöjd med! Har också hunnit med en vecka i vackra Sjöfallet! Totalt underbart!!

Nu är dock skidorna sommarparaffinerade och löpsäsongen har tagit sin början. Första passet avklarades igår och det var sjukt kul att känna att jag inte ens blev så trött. Det var bara skönt och härligt och jag var ändå duktig och höll mig t planen om ett mycket lugnt pass!

Har sista månaderna kikat runt på nya löparskor och försökt sätta mig in på riktigt. Har haft problem med ett knä och fått hel säsong förstörd och det får liksom inte hända i sommar…. Men vilken djungel!!! Uppbyggnad, material, över och underpronation, suplination, drop mm. Man blir tokig!! Hur svårt kan det vara!?

Läst på mer och mer om barfotaskor och ju mer jag läst desto mer övertygad blir jag. Kroppen är en sinnrik konstruktion, byggd för rörelse, med lösningar för dämpning. Så idag har de anlänt, min nya VFF Speed. Som sockiplast på foten och sköna i 50 min promenad. Det som slår mig är att mina tår har levt en apatisk tillvaro. Jag tror de blir nöjda över sin nya frisläppthet! . Hur som ger det någon slags frihetskänsla att gå ”barfota”. Återkommer med ytterligare analys vid längre användning..